“Läkemedel mot obesitas subventioneras inte utan patienten får själv stå för hela kostnaden. Ett sätt att kringgå detta är att patienten hävdar att sjukdomen innebär en funktionsnedsättning. Då finns det möjlighet att få ersättning för läkemedelskostnader hos Försäkringskassan.”
Detta skriver Region Uppsala i sina interna läkemedelsnyheter. Även Region Skåne och Region Gotland har gått ut med en liknande text.
Vi på Obesitas Sverige reagerar starkt på detta sätt att misstänkliggöra och skuldbelägga patienter med obesitas.
Den som har merkostnader till följd av en funktionsnedsättning har rätt att ansöka om merkostnadsersättning från Försäkringskassan. Detta kan till exempel vara kostnader för läkemedel. För många patienter med obesitas utgör sjukdomen tveklöst en funktionsnedsättning som leder till aktivitetsbegränsningar. Det kan handla om att inte kunna gå upp för trappor, göra vissa rörelser, knyta skorna eller leka med sina barn.
Region Uppsala formulerar det som att patienten “hävdar att sjukdomen är en funktionsnedsättning”, underförstått att obesitas egentligen inte är det, trots att många patienter med obesitas upplever konkreta aktivitetsbegränsningar i vardagen.Vi undrar om regionen resonerar på samma sätt med andra diagnoser, till exempel reumatiska sjukdomar?
Att ansöka om ersättning som man har rätt att söka är inte heller att “kringgå” något. Genom formuleringen antyder regionen att patienterna försöker luras eller fuska. Det är Försäkringskassan som bedömer om patienten har rätt till merkostnadsersättning. Att ansöka är inte att fuska eller utnyttja ett system, det är att använda systemet till exakt vad det är till för.
“En läkare är skyldig att skriva intyg till Försäkringskassan men detta uppdrag kan medföra att annan vård trängs undan”, skriver Region Uppsala vidare, och skuldbelägger därmed patienter med obesitas för att andra patienter inte får vård. Vi är starkt kritiska till att patienter med obesitas framställs som ansvariga för att vården saknar resurser. Än en gång ser vi hur patientgrupper ställs mot varandra, och hur det framställs som att patienter med obesitas “tar” resurser som borde ges till någon annan, någon som behöver det “på riktigt”.
Obesitas Sverige släppte nyligen en stor rapport om bemötande av patienter med övervikt och obesitas inom vården. Av 1554 svarande patienter uppgav 3 av 4 att de har fått ett dåligt bemötande utifrån sin kroppsstorlek under det senaste året. Det handlar bland annat om kränkande kommentarer, att de inte blir lyssnade på och att de inte får hjälp med sin vikt trots att de önskar det. Obesitas ses som ett problem som patienten ska lösa själv genom viljestyrka, vård är inte nödvändigt.
Region Uppsala bekräftar den bilden med all önskvärd tydlighet. Det är mycket tydligt hur regionen ser på patienter med obesitas. Tonen i regionens nyhetsutskick är oerhört kränkande, och det finns ingen annan patientgrupp där ett liknande sätt att uttrycka sig hade accepterats.
Detta är inget unikt för Region Uppsala. I Region Örebro beslutades nyligen att läkare aldrig ska skriva ut intyg för merkostnadsersättning för obesitasläkemedel. Detta beror på att obesitas, enligt regionen, inte är en funktionsnedsättning. Samtidigt ser vi hur regionen drar ner på obesitasvården så att många patienter med obesitas inte ens får en utredning. Man uppmanar till att inte skriva ut läkemedel för obesitas som inte går på högkostnadsskyddet, samtidigt som patientens tillgång till obesitaskirurgi begränsas när patienten inte ens får genomgå en utredning.
Att Region Örebro fattar de här besluten och att Region Uppsala nu går ut med ett kränkande nyhetsutskick där de skuldbelägger och misstänkliggör en hel patientgrupp visar att landets regioner brister allvarligt i sin kunskaper om den komplexa och kroniska sjukdomen obesitas. Det är tydligt att regionerna behöver ett kunskapslyft. Patienter som är sjuka i obesitas behöver behandling och har precis som andra rätt till vård.
Även Socialstyrelsen påtalar i de nationella riktlinjerna för vård vid obesitas behovet av kompetensutveckling av personal i hela hälso- och sjukvårdssektorn.
Vi på Obesitas Sverige förväntar oss att regionerna omgående tar tag i denna allvarliga kunskaps- och kompetensbrist som drabbar en redan mycket utsatt patientgrupp.
Vilka hämtar egentligen ut läkemedel med semaglutid? Vi har under en lång tid haft en debatt i samhället där patienter med obesitas hängts ut som syndabockar till bristen på läkemedlet Ozempic.
Nu visar Socialstyrelsens kartläggning att det till en kraftigt övervägande del är patienter med typ 2-diabetes som fått läkemedlet inom läkemedelsförmånen.
Riksförbundet Obesitas Sverige har vid flera tillfällen bemött retoriken och efterfrågat fakta. Vi har också påtalat att vi ser att det i media och i debatten skett en sammanblandning där man tror att Ozempic är insulin och att bristen lett till att patienter med typ 2-diabetes står utan insulin. Denna missuppfattning verkar vara vanlig bland såväl journalister som vårdpersonal, apotekspersonal och hos allmänhet.
Så är inte fallet utan patienter med typ 2-diabetes som får Ozempic får även insulin. Det är mycket vanligt att den som har typ 2-diabetes också har obesitas och ofta skrivs Ozempic ut just för att patienten ska få en hälsosammare vikt.
Det är djupt problematiskt när en redan utsatt patientgrupp utsätts för ytterligare diskriminering och stigmatisering som en följd av att en felaktig bild målas upp i media.
I debatten har vi sett hur patienter som tar läkemedel mot obesitas ibland framställts som lyxbantare som bara vill bli smala. Vi har också sett en retorik som ofta faller tillbaka på gamla fördomar och synen på patienter med obesitas som en grupp som egentligen får skylla sig själva. Deras situation beror på att de har dålig karaktär och de ska bara skärpa sig och äta mindre och röra sig mer så kommer problemet att lösas.
Idag vet vi så mycket mer om den kroniska sjukdomen och dess komplexa bakomliggande faktorer. Såväl genetik, socioekonomi och samsjuklighet i till exempel psykisk ohälsa och NPF har stor betydelse.
Idag är inga av de nya effektiva läkemedlen som finns mot obesitas subventionerade och en patient som vill ha tillgång till läkemedel får ur egen ficka betala från 1000 kronor upp till över 5000 kronor i månaden beroende på läkemedel.
Samtidigt vet vi att många som idag lever med obesitas inom ett par år kan utveckla allvarliga följdsjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa.
En viktig orsak till psykiskt dåligt mående i patientgruppen är just den diskriminering och stigmatsering de återkommande utsätts för.
Tar du läkemedel för obesitas som inte går på högkostnadsskyddet? Då kan du ha rätt till merkostnadsersättning från Försäkringskassan.
Merkostnadsersättning är till för dig som lever med en funktionsnedsättning som leder till aktivitetsbegränsningar. Obesitas kan räknas som en funktionsnedsättning om sjukdomen leder till hinder i din vardag, och då kan kostnad för läkemedel räknas som en merkostnad. För att du ska kunna ansöka behöver en läkare skriva ett utlåtande.
Obesitas Sverige har tagit fram en guide för att ansöka om merkostnadsersättning från Försäkringskassan. Guiden går igenom vad merkostnadsersättning är, vad som krävs för att du ska ha rätt till ersättningen och hur ansökningsprocessen går till. Du får också tips inför läkarbesöket när du vill att din läkare ska skriva ett utlåtande för att du ska kunna ansöka.
Guiden är enbart för medlemmar i Obesitas Sverige. Medlemskap kostar 50 kronor om året. Om du inte redan är medlem kan du enkelt bli det. På hobs.se/blimedlem finns information om hur du gör. När du har blivit medlem kan du maila till info@hobs.se så skickar vi guiden till dig.
Det finns även en inspelad föreläsning där vi presenterar guiden. Denna får du också tillgång till som medlem.
Här finns information om merkostnadsersättning på Försäkringskassans hemsida: https://www.forsakringskassan.se/privatperson/funktionsnedsattning/merkostnadsersattning-for-vuxna
Det har kommit till Obesitas Sveriges kännedom att Region Örebros medicinska ledning för primärvården har gått ut med information till läkarna i regionen att de inte ska skriva intyg för merkostnadsersättning för läkemedel för obesitas.
Bakgrunden är att en patient som har en funktionsnedsättning och merkostnader till följd av den, till exempel för läkemedel som inte går på högkostnadsskyddet, kan få merkostnadsersättning från Försäkringskassan. För att få detta krävs ett läkarintyg, och det är alltså sådana som läkarna i Region Örebro nu uppmanas att inte skriva till patienter med obesitas.
Anledningen är att obesitas inte anses vara en funktionsnedsättning och inte leder till aktivitetsbegränsningar. Vi är starkt kritiska till denna rekommendation. Alla som har kunskap och erfarenhet av patientgruppen vet att obesitas kan leda till många aktivitetsbegränsningar. Det kan till exempel handla om att man inte kan leka med sina barn, att man inte kan gå upp för trappor eller inte kan ta på sig strumporna eller knyta skorna. Detta är tydliga aktivitetsbegränsningar till följd av en funktionsnedsättning.
Det har också framkommit att läkare i Region Örebro har uppmanats att vara mycket restriktiva med att skriva ut läkemedel med GLP-1 RA för obesitas. Detta gäller bland annat Ozempic, som är ett diabetesläkemedel som det är brist på, men enligt vad Obesitas Sverige erfar tolkar flera läkare uppmaningen som att de inte heller ska skriva ut Saxenda, ett läkemedel som är till för just patienter med obesitas och som det inte är brist på. En patient fick besked från sin vårdcentral om att man inte alls skriver ut läkemedel som inte går på högkostnadsskyddet. Detta leder i praktiken till att patienter inte får tillgång till evidensbaserade och effektiva läkemedel.
Dessutom nekas patienter utredning för obesitas, med konsekvensen att de inte blir remitterade till Överviktsenheten för fortsatt utredning. Detta innebär att de inte heller får tillgång till obesitaskirurgi. Patienter som vänder sig till vården i regionen och säger att de behöver hjälp med vikten blir hänvisade till privata vårdgivare.
Patienter med obesitas i Örebro län får alltså inte läkemedel utskrivna, och deras tillgång till kirurgi är kraftigt begränsad genom att deras obesitas över huvud taget inte utreds. Obesitas Sverige ser mycket allvarligt på att patienter med obesitas nekas rätten att få vara så friska som möjligt i sin kroniska sjukdom.
En vanlig uppfattning i samhället är att patienter med obesitas inte behöver behandling, utan att de bara behöver “äta mindre och röra sig mer”. Obesitas ses som ett problem som patienten ska lösa själv genom viljestyrka. Vi som har kunskap om den kroniska och komplexa sjukdomen obesitas vet att det inte fungerar så. Patienter med obesitas har rätt till jämlik vård och vi ser mycket allvarligt på att de inte får vård i Region Örebro.
Obesitas Sverige uppmanar Region Örebro att omedelbart se över rekommendationen.
Är du patient i Region Örebro och har drabbats av rekommendationen? Kontakta gärna Obesitas Sverige på info@hobs.se.
Idag publicerade Aftonbladet Debatt Obesitas Sveriges slutreplik angående Läkemedelsverkets agerande kring bristen på Ozempic.
Som patientföreträdare måste vi reagera när Läkemedelsverket agerar på ett sätt som ytterligare spär på stigmatiseringen och diskrimineringen av en redan mycket utsatt grupp.
Det senaste året har Obesitas Sverige genomfört två enkätundersökningar om hur patienter med övervikt och obesitas bemöts inom vården och på apoteket. Av 1 554 svarande patienter uppger tre av fyra att de har upplevt ett dåligt bemötande på grund av sin kroppsstorlek när de sökt vård.
Hela fyra av tio patienter har fått ett dåligt bemötande när de hämtat ut den medicin de fått föreskriven av sin läkare. Detta gäller även läkemedel som är specifikt avsedda för obesitas.
Vi ser gång på gång att kunskapen om sjukdomen obesitas är oacceptabelt låg hos såväl vårdpersonal som apotekspersonal.
Även Socialstyrelsen lyfter i de nationella riktlinjerna för vård vid obesitas problemet med stigmatiserande bemötande och påtalar behovet av kompetensutveckling av personal i hela hälso- och sjukvårdssektorn.
Vi förväntar oss att en myndighet som Läkemedelsverket använder mer effektiva kanaler för att ge vägledning till enskilda läkare än att sprida en debattartikel som kan förvärra situationen för våra patienter och skapa motsättningar mellan olika patientgrupper.
Vi ser också hur media som lyft debattartikeln förmedlat en bild av att personer som bara vill bli smalare stjäl medicin från verkligt sjuka patienter.
Trots att Läkemedelsverkets inte avsåg att peka ut en patientgrupp som syndabockar, ser vi i vår dagliga kontakt med patienterna att det är den upplevda effekten.
Läs läkemedelsverkets replik på vår debattartikel här
Det senaste året har vi gång på gång fått uppleva hur patienter med obesitas skuldbeläggs för att de anses ta läkemedel från patienter med typ 2-diabetes. Nu har Socialstyrelsen äntligen kartlagt vem som hämtar ut det omskrivna läkemedlet Ozempic och resultatet beskrivs som överraskande.
Bakgrunden är att det råder brist på Ozempic och liknande läkemedel. Dessa läkemedel är avsedda för diabetes typ 2, men kan även skrivas ut off label för obesitas om en läkare bedömer att det är lämpligt. Vi har haft en rent ut sagt hemsk retorik i mediedebatten där det skapats ett narrativ om att det är patienter med obesitas som gör att patienter med typ 2-diabetes inte får tillgång till sina läkemedel. Två patientgrupper har ställts mot varandra och patienterna med obesitas ses som skurkarna, ibland refererade till som “lyxbantare” som “stjäl” medicin från patienter som är sjuka “på riktigt”.
Vi på Riksförbundet Obesitas Sverige har försökt att bemöta den här retoriken och ifrågasätta vilka som har tolkningsföreträde i debatten, men utan att nå fram. Vi hävdar att patienter med obesitas och deras perspektiv behöver höras, men om detta har det varit anmärkningsvärt tyst.
Nu kommer Socialstyrelsens kartläggning som visar att det inte är patienter med obesitas som är den stora anledningen till bristen på Ozempic. Läkemedlet hämtas främst ut av patienter med just diabetes typ 2. “Utifrån den samhällsdebatt som pågått, att patienter med diabetes inte får sina läkemedel och att andra patienter tar deras läkemedel, så var det en viss överraskning”, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen.
Läkemedelsverket är en myndighet som vid flera tillfällen har uttalat sig i frågan och publicerat en skarp debattartikel där de lyfter fram att man som läkare inte bör skriva ut Ozempic till fel patientgrupp. Det är viktigt att de som är sjuka får tillgång till sitt läkemedel, enligt Läkemedelsverket.
Vi på Obesitas Sverige anser att det är helt oacceptabelt att Läkemedelsverket som myndighet gör denna typ av uttalanden, och utan tillgång till fakta förutsätter att det är patienter som inte är sjuka som är orsaken till att sjuka patienter inte får tillgång till sina läkemedel. Vi har en lagstiftning som ger läkare rätten att förskriva ett läkemedel off label utifrån sin kliniska bedömning av patientens tillstånd. Detta har läkemedelsverket försökt påverka, och utifrån vilken grund? Medias rapportering? Patienter med obesitas har gjorts till syndabockar i debatten när det gäller läkemedelsbristen och Läkemedelsverket spär på detta.
Ett annat problem med Läkemedelsverkets resonemang är att de helt bortser från att obesitas är en komplex kronisk sjukdom. När en patient med obesitas får Ozempic utskrivet går inte läkemedlet till en person som är frisk och inte behöver läkemedlet.
Dessutom verkar Läkemedelsverket helt ha missat att en av de nya rekommendationerna för behandling av typ 2-diabetes är viktnedgång, och att 80% av alla med typ 2-diabetes även lever med diagnosen obesitas. Alltså, läkaren som behandlar patienten med typ 2-diabetes skriver förmodligen ofta ut Ozempic för att patienten med typ 2-diabetes ska nå en hälsosammare vikt. Patienter med obesitas som inte redan har diabetes löper dessutom stor risk att utveckla det.
Det är anmärkningsvärt att en myndighet som Läkemedelsverket har agerat som de gjort. Vi på Obesitas Sverige kan inte annat än att tolka det här som en stor och allvarlig kunskapsbrist hos en mycket viktig myndighet.
Vad många inte heller verkar känna till är att den verksamma substansen i Ozempic är exakt densamma som i obesitasläkemedlet Wegovy. Den enda skillnaden är att det är en lägre dos i Ozempic. Varken Ozempic eller Wegovy ingår i högkostnadsskyddet för en patient med obesitas, men Wegovy kostar i genomsnitt 3800 kronor i månaden, att jämföra med en kostnad på cirka 1100 kronor i månaden för Ozempic.
Att läkemedel för obesitas inte ingår i högkostnadsskyddet gör tillgången till behandling till en klassfråga. Samtidigt som vi vet att socioekonomiskt utsatta människor drabbas av obesitas i högre utsträckning. Detta beror på att obesitas är en sjukdom som påverkas av faktorer som stress, sömn, psykisk ohälsa, utbildningsnivå och funktionsvariation.
Obesitas är idag en av våra största folksjukdomar som allt fler insjuknar i. Det är hög tid att ansvariga myndigheter, såsom Läkemedelsverket, tar ansvar för att patienter med obesitas, precis som andra patientgrupper, får tillgång till evidensbaserad, jämlik och subventionerad behandling.
Reklamombudsmannen har meddelat att Pressbyråns godisreklam inte strider mot kravet på socialt och yrkesmässigt ansvar.
Pressbyrån har haft en reklam med bilder på gravidmagar och godis. På en av affischerna stod det: “Hej! Alla kan bli sugna på snacks. Men om man vill ha riktig expertis i frågan, vänder man sig förstås till några blivande mammor.” Viktuppgång under graviditet är något som många drabbas av och därför är det extra viktigt att äta hälsosamt. Att Pressbyrån väljer att skämta om det här, och i reklamen fokusera på en grupp där många kämpar med vikten, är ansvarslöst. På grund av detta har Obesitas Sverige anmält Pressbyråns reklam till Reklamombudsmannen. Även Dietisternas Riksförbund har anmält reklamen.
Reklamombudsmannen väljer att fria reklamen. De går på Pressbyråns linje: “Det är annonsörens uppfattning att konsumenter som utgör både Sveriges befolkning och blivande mammor är kapabla att fatta egna beslut gällande vilka livsmedel de konsumerar.”
De senaste decennierna har andelen personer i Sverige som lever med övervikt eller obesitas ökat kraftigt. Detta beror på att vi lever i ett samhälle med en betydligt större tillgång till ohälsosamma livsmedel och där en stor del av befolkningen även är mer stillasittande. Det beror inte på att individer idag är mindre “kapabla att fatta egna beslut”, utan det beror på omgivningen. Det blir allt svårare att hålla vikten och här behöver även företag ta ansvar.
Att framställa obesitas som något som handlar om individens karaktär och moral, att det skulle handla om att göra dåliga val, är stigmatiserande. Denna bild skadar personer som lever med den kroniska och komplexa sjukdomen obesitas, bland annat genom att de får ett dåligt bemötande och blir utsatta för mobbning.
Vad annonsören inte heller tycks förstå är att olika grupper i samhället drabbas av obesitas i olika hög utsträckning. Socioekonomiskt utsatta människor drabbas i högre utsträckning. Beror det på att dessa är mindre “kapabla att fatta egna beslut”? Nej, självklart inte. Obesitas är en sjukdom som beror på faktorer som stress, sömn, psykisk ohälsa, utbildningsnivå och funktionsvariation. När vi reducerar obesitas till en fråga om individens förmåga att fatta beslut är det inga smickrande saker vi insinuerar om de socialt utsatta människor som i högre utsträckning lever med sjukdomen.
Vidare står det: “Annonsören ger inga rekommendationer och moraliserar inte över kunders kostval utan visar istället i kampanjen upp att det finns något för alla.” Att påstå att man inte “moraliserar” utan låter individen fritt välja är att totalt ignorera de ojämlika förhållanden som ligger bakom att obesitas framför allt drabbar utsatta människor.
Reklamombudsmannens bedömning vittnar också om den fördomsfulla bild som finns av personer med obesitas. När det gäller reklam om till exempel spel, tobak och alkohol förväntas annonsören ta socialt ansvar. Här ses det som självklart att det är mer komplext än att individen kan göra ett klokt val att spela måttligt. Men när vi talar om obesitas finns de sociala faktorerna över huvud taget inte med. Allt görs till en fråga om individens val. Detta visar tydligt att Reklamombudsmannen inte har kunskap om sjukdomen obesitas.
I Sverige år 2024 är frågan om hälsa och tillgång till vård mer än bara en medicinsk angelägenhet – det är en fråga om rättvisa och jämlikhet. Detta gäller i synnerhet de 1,4 miljoner svenskar som lever med eller riskerar att utveckla obesitas. Trots att obesitas är en kronisk sjukdom förväntas den som drabbas i hög grad att själv bekosta sin behandling.
Enligt en undersökning utförd av Riksförbundet Obesitas Sverige (tidigare HOBS) har endast 43% av patienterna med obesitas som besvarat enkäten fått information eller erbjudande om behandling.
Detta är oacceptabelt. Undersökningen visar att 8 av 10 patienter inte har något emot att deras vårdgivare lyfter frågan om deras vikt, så länge det sker på ett respektfullt och stödjande sätt. Istället möts de ofta av fördomsfulla attityder och nedlåtande kommentarer som inte bara är kränkande utan också underminerar deras rätt till vård och respekt.
Patienter med obesitas behandlas ofta med förakt och får höra enkla råd som att "äta mindre och röra sig mer", utan att deras individuella behov tas hänsyn till. Det finns en djupt rotad missuppfattning, både inom samhället och vården, att obesitas är ett resultat av bristande viljestyrka och avsaknad av disciplin. Detta är en skadlig attityd som förnekar patienterna den vård och det stöd de har rätt till.
Det är viktigt att förstå att obesitas inte bara är en fråga om ett högre BMI, utan en komplex sjukdom med många faktorer inblandade. Det är inte rimligt att förvänta sig att patienten ska kunna lösa det på egen hand. Det är dags att börja se obesitas för vad det verkligen är – ett medicinsk tillstånd som kräver professionell vård och behandling.
Dessutom förvärrar situationen den ekonomiska ojämlikheten ytterligare. Bara ett fåtal obesitaspatienter får statligt subventionerad kirurgi varje år, medan många tvingas vända sig till privata kliniker och betala för sina egna behandlingar. De höga kostnaderna för läkemedel och operationer gör att behandling blir oåtkomlig för många, vilket i sin tur leder till ökade klyftor mellan de som har råd och de som inte har det.
Det är hög tid att våra beslutsfattare tar sitt ansvar och agerar för att säkerställa att alla människor, oavsett ekonomisk ställning, har tillgång till den vård och behandling de behöver. Vi kan inte längre acceptera att behandling av obesitas är en klassfråga. Det är dags att omforma vården så att den blir mer rättvis, inkluderande och respektfull mot alla patienter.
Läs hela rapporten här:
Välkommen till Obesitas Sverige-veckan 2024, den 4-8 mars
Den 4 mars är det World Obesity Day och det uppmärksammar Obesitas Sverige genom att hela vecka 10, den 4-8 mars, bjuda in till kostnadsfria föreläsningar online med några av Sveriges främsta experter på området. Såklart kommer vi även få höra patientröster under veckan!
Tillsammans med föreläsare från bland annat Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, EASO, SFO och SFOK vill Obesitas Sverige belysa komplexiteten i sjukdomen obesitas och lyfta hur viktigt det förebyggande arbetet är. Alla föreläsningar genomsyras av det viktiga patientperspektivet och vi kommer under veckan också att få höra patienternas egna röster.
Första gången vi genomförde veckan var under 2023 och det stora och positiva gensvaret vi fick sporrade oss att skapa en ännu större och bättre vecka 2024! I år kan du de flesta dagarna ta del av tre olika föreläsningar.
Föreläsningarna vänder sig främst till dig som är beslutsfattare eller arbetar inom hälso- och sjukvården, men alla är välkomna till de kostnadsfria föreläsningarna som livesänds på Zoom.
Temat för Obesitas Sverige-veckan är "Tillsammans". Vi äger frågan gemensamt och det är tillsammans vi kan skapa långsiktig förändring.
Se schemat och anmäl dig HÄR.
Du får en Zoom-länk skickad till dig för respektive föreläsning du anmält dig till.
På hobs.se/obesitassverigevecka kommer du inom kort kunna läsa mer om innehållet i föreläsningarna och om föreläsarna.
Om Obesitas Sverige-veckan
Trots att kunskapsläget hela tiden förbättras ser vi att det finns en stor okunskap, både om diagnosen och om rätten till evidensbaserad och jämlik vård. Vi ser det som nödvändigt att ta ett gemensamt grepp om fråga och börja arbeta förebyggande på samhällsnivå, istället för att skuldbelägga den enskilda individen. Med Obesitas Sverige-veckan är vår önskan att lyfta viktiga frågor, öka kunskapen, skapa engagemang och bidra till förändring.
Anmäl dig HÄR.
Varmt välkommen!
I en artikel publicerad i DN den 19 februari kan vi läsa om patienten Nadja som inte fick obesitasläkemedlet Saxenda utskrivet av sin läkare. Läkaren motiverar detta med att det inte är rättvist att förskriva läkemedlet då det inte är subventionerat och alla därför inte har råd med det.
Läkaren hänvisar till att Region Jönköpings läkemedelskommitté i en rekommendation skriver: “Det kan uppstå en ojämlikhet i samhället då läkemedlet inte ingår i läkemedelsförmånen, vilket gör att de som har råd att betala läkemedlet kan få det men att de som inte har råd inte får det.”
Vi på Obesitas Sverige är starkt kritiska till detta och anser att det är djupt oetiskt att inte informera den enskilda patienten om vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå, och ge patienten själv makten att fatta beslut kring om behandlingen är ett alternativ eller inte.
Obesitas är en kronisk sjukdom med komplexa bakomliggande orsaker. Det är läkarens primära uppgift är att se till att den enskilda patienten får tillgång till evidensbaserad behandling som gör det möjligt för patienten att vara så symtomfri som möjligt i sin kroniska sjukdom.
Region Jönköpings läkemedelskommitté har valt att låta ett politiskt motiverat beslut påverka det enskilda vårdmötet och därigenom nekat en patient att få tillgång till ett läkemedel som har hög evidens som behandlingsmetod.
Konsekvensen av detta är att kroniskt sjuka patienter istället hänvisas till icke evidensbaserad egenbehandling, ofta till höga kostnader. Alternativt att patienter istället söker sig till privata aktörer som off label förskriver läkemedel som inte primärt är avsedda för obesitas, vilket i sin tur kan leda till en brist på dessa.
Naturligtvis är jämlikhet viktigt. Vi på Obesitas Sverige driver frågan om jämlik vård som en av våra huvudfrågor. Men jämlikhet bör handla om att de som idag inte har tillgång till evidensbaserad behandling ska få det, inte att vi ska ta bort tillgången från dem som i dagsläget har tillgång. Jämlikhetsarbete bör handla om att människor ska få det bättre, inte att alla ska ha det lika dåligt genom att de står utan evidensbaserad behandling.
Nadja behöver en operation på grund av smärta i rygg och knän, men hon nekas operation på grund av att hon väger för mycket. Hon har försökt gå ner i vikt på egen hand men inte nått hela den väg som krävs för en operation. Hon har varit sjukskriven för smärtorna i tre år och vill återgå i arbete. Nu nekas hon alltså behandling av sin läkare, med argumentet att det inte vore rättvist om hon fick denna behandling. Vi på Obesitas Sverige har svårt att se hur samhället blir bättre och mer rättvist av att Nadja inte får vård.
Det är inte bara i Region Jönköping som man resonerar såhär. Vi på Obesitas Sverige blir ofta kontaktade av patienter som inte får obesitasläkemedel utskrivna av sin läkare. Obesitas är en komplex kronisk sjukdom med allvarliga hälsoeffekter, och behandlingsalternativen är i dagsläget få. Vi bör sträva efter att så många patienter som möjligt som vill ha behandling ska få det. Det innebär dels att arbeta för jämlik tillgång till behandling. Obesitasbehandling ska inte vara en klassfråga, men det är det tyvärr idag. Det innebär också att de patienter som har råd att betala för sin behandling, som Nadja, ska få lov att göra det.
En annan vanlig motivering till att läkare inte vill skriva ut läkemedel för obesitas är att de inte är subventionerade. Detta tolkar läkarna som att läkemedlet inte är bra. När Obesitas Sverige var med i Socialstyrelsens arbete med de nationella riktlinjerna för obesitasvård arbetade vi för att bland annat Saxenda skulle skrivas in som en rekommenderad behandling då det finns en hög evidsen.
Vi varnade för att läkare annars skulle tolka det som att det inte är ett bra läkemedel. Men Saxenda togs inte upp i riktlinjerna, och nu ser vi konsekvenser av det. Patienter blir utan behandling. Detta leder dels till ett stort lidande för patienten, och dels för kostnader för samhället när patienter inte kan arbeta och utvecklar följdsjukdomar.
Obesitas Sverige arbetar ständigt för en jämlik vård, men att hävda att jämlik vård skulle innebära att färre patienter får tillgång till evidensbaserad behandling är att missförstå vad jämlik vård handlar om.
En av våra viktigaste frågor är att patienter med obesitas, precis som patienter med till exempel diabetes typ-2, ska ha rätt till subventionerad behandling. I väntan på den förändringen kräver vi att läkare fortsätter att informera patienter om de evidensbaserade behandlingar som finns att tillgå och att den enskilda patienten själv ges makten att fatta beslut kring om den privata ekonomin tillåter ett visst behandlingsalternativ.